I dessa tider får man resa i sina negativalbum och bildmappar. Jag plockade samman lite fotografier, en del svart-vitt taget med min Rolleicord (Xenar 75 mm), och en del digitalt, från en bilresa genom västra Böhmen sommaren 2019. En resa till Pilsen och sedan vidare till gamla kurorten Marienbad, slutligen via Eger till Waldsassen i Oberpfalz.
Pilsen blev under 1800-talet en av den habsburgska dubbelmonarkins viktigaste industristäder, framförallt genom Emil Škoda. Under första världskriget blev Škodaverken imperiets största vapenindustri, för att efter kriget i nybildade Tjeckoslovakien bli betydande biltillverkare. De blomstrande decennierna kring sekelskiftet 1900 har satt många avtryck i stadsbilden, bland annat operahuset, Tjeckiens största synagoga och förstås ärevördiga Hotel Slovan från 1893, som ännu undgått sanering och var ett trevligt boende. Naturligtvis var ett besök på Pilsner Urquell givet.
Från Pilsen gick färden över småvägar mot Marienbad. Ett kort stopp blev det i premonstranserklostret Teplá, som en gång i tiden ägde de hälsobringande källorna i Marienbad. Under kommunismen var klostret militärförläggning men är nu åter ett besöksmål.
Marienbad uppenbarar sig som något smått overkligt mitt bland barrskogsklädda berg och dalar. Föga förvarnar om de storstadsartade boulevarder à la fin-de-siècle som väntar i centrum av den lilla staden. Insprängt mellan de granbeväxta sluttningarna reser sig det ena gamla kurhotellet efter det andra i en lång parad av det sena 1800-talets nystilar. Först vid slutet av 1700-talet blev Marienbad den europeiska societetens sommarnöje, med svalare luft än i metropoler som Wien. Sommarvädret är också tämligen omväxlande här. Listan på prominenta kurgäster kan göras lång. Kurbaden och flera av hotellen har på senare år renoverats och drar åter till sig täta utlänningar, men kurgästerna av idag är inte lika stilfulla som fordom. Glädjande nog är det varma svaveldoftande vattnet från de många källorna gratis, bara att införskaffa sig en passande ”Becher”, varför inte en elefant med snabel man kan dricka ur. Ungdomens källa var märkligt nog föga frekventerad, några stenkast från den mer livligt besökta svängda gjutjärnskolonnaden.
På väg vidare åt nordväst blev det ett stopp i Königsvart (Kynzvart), furst Metternichs privata kurort och sommarresidens där mycket av den engelska parken dock idag är golfbana. Innan tyska gränsen gjordes även en promenad i den välbevarade medeltida stadskärnan i Eger i forna Sudetenland, där många av de gamla borgarhusen rustats upp på senare år.
Direkt på andra sidan gränsen, i Oberpfalz, ligger det gamla cistercienserklostret Waldsassen med sin vallfartsbasilika och fantasifullt utsirade bibliotek. Vid sidan av biblioteksinredningen i den mest underhållande barock så är kyrkan i sig en sevärdhet, inte minst pga ”Die Reliquienheiligen”, en av Europas största samlingar av reliker i full skala. Det rör sig om tio glasmontrar med skelett från Roms katakomber, vilka vördas som fornkristna martyrer. Skeletten är på barockvis klädda i rikt pärlstickade dräkter, ömsom fromma, ömsom mer martialiska. Vi kom lägligt för att vara med om en av de återkommande mässorna tillägnade relikerna.
Robin Gullbrandsson 