Großpold

I ”Landlerland” – transsylvanska byarna Neppendorf, Großau och Reußmarkt 2017

Förrådskammare innanför ringmuren kring kyrkborgen i Reußmarkt, Xenar 75 mm, Ilford FP4.

I södra Transsylvanien (ty. Siebenbürgen) befinner sig den allt krympande tyska minoritetskulturens kulturella centrum, Hermannstadt (ru. Sibiu). Vid klart väder avtecknar sig den medeltida stadskärnan mot Karpaternas blånande fond. I stadens sydvästra utkant ligger de gamla ”sachsiska” byarna Neppendorf och Großau som jag återbesökte i somras inom ramen för den årliga Siebenbürgische Akademiewoche, ett tvärvetenskapligt och ungdomligt arrangemang anordnat av Studium Transilvanicum. Vi höll våra föredrag i ”den transsylvanska akademien”, ett konferenscentrum granne med den evangeliska kyrkborgen. Under en utflyktsdag guidade jag gruppen i kyrkborgarna i grannbyn Großau och den längre västerut i dalgången liggande Reußmarkt. Neppendorf, Großau och den närbelägna byn Großpold har en särskilt intressant historia. Hit tvångsförflyttades österrikiska protestanter 1734-1756 på order av Maria Theresia som ville göra det österrikiska arvlandet rent katoliskt. Till denna avlägsna del av habsburgväldet med sina protestantiska ”sachsare” kom så österrikarna med sina få ägodelar, totalt rörde det sig om ca 800 personer. Många av byarna kring Hermannstadt hade hemsökts svårt av pest och krigshärjningar, så det fanns många tomma gårdar där de förflyttade kunde flytta in. Av sachsarna kom österrikarna att kallas ”Landler”. Typiskt för de nämnda tre byarna var att ”die Landler” höll sig på sin kant (även i kyrkan) och bevarade sin dialekt, klädedräkt och traditioner. Under 1700-talets lopp kom de rent av att utgöra merparten av invånarna i de tre byarna. Till följd av de tyska minoriteternas exodus ur Rumänien efter 1989 är dock antalet Landler idag mycket ringa.

Kyrkborgen i Großau är en av områdets bäst bevarade med ringmur och försvarstorn. Kyrkborgen är idag också en av de mer besökta – vilket gäller långt ifrån alla som är i varierande stadier av förfall – och i den idylliska prästgårdsträdgården kan man idag övernatta på halmbäddar i det gamla bihuset. Intressant för en orgelvän är kyrkans välbevarade orgelverk av den siebenbürgisk-sachsiske orgelbyggaren Johannes Hahn från 1782. Den är dock i stort behov av en omsorgsfull restaurering. Med hjälp av min vän Philippe som orgeltrampare kunde jag dock spela några takter Bach. Läktarnas upplag av magasinerade orgeldelar från flera kyrkborgar vittnar om det ofta tragiska läget för detta kulturarv.

Kyrkborgen i Reußmarkt har kvar en ålderdomlig oval ringmur med intakt skyttegång och förrådskammare. Ovanligt är att de sachsiska bondgårdarnas stora fruktkistor ännu står kvar innanför muren. Orgeln är byggd 1910 i senromantisk anda av K. u. K. Hoforgelbauer Rieger från Jägerndorf i Schlesien, en annan av dubbelmonarkins utposter, nu i Tjeckoslovakien.

Ytterligare sevärdheter i Neppendorf är de fantasifulla palatsen som den romska aristokratin låtit bygga åt sig själva, däribland ”zigenarkejsarens” slott och kusinens pagodliknande dito.